Jag vet att de flesta föräldrarna älskar sina barn obeskrivligt mycket, men det är verkligen helt otroligt hur mycket man kan älska dom små liven. Att bli mamma till Neo är och kommer alltid vara det bästa som har hänt mig. Han är min lilla skatt.
Varje dag gör han dom roligaste sakerna och nu är han ju hela nio månader och två dagar, vilket innebär att idag så har han varit på utsidan av magen lika länge som han låg på insidan. Tiden har gått otroligt fort, till skillnad mot graviditeten, den kändes bara utdragen och sen så längtade man ihjäl sig. Varje sekund då kändes som en timme.
Han härmar nu ord som vi säger för fullt, hela tiden kommer det nya stavelser och man hör verkligen hur han försöker forma riktiga ord. Oftast är det enbart enstaka gånger som han faktiskt lyckas säga något som liknar något som vi sagt. Men man kan verkligen höra att det är ett försök och varje gång blir man lika förvånad.
Han kryper överallt och är nästan omöjlig att stoppa. Han följer efter oss vart vi än går och sen när han kommit fram dit han vill så sätter han sig en stund. Det är ju så roligt att komma in i ett rum efter att man snabbt lämnat honom och hitta han sittandes på en helt annan plats än där man lämnade honom.
Han ställer sig även mot saker nu men står inte särskilt stadigt. Men han kämpar på, det kan inte vara lätt att vara så stor och lång som Neo är när man ska försöka göra fysiska saker, han har ju så mycket mer vikt att bära på. Med tiden löser sig allt och jag är inte det minsta nervös. Han är tidig i sin mentala utveckling och har varit det hela tiden medan han ligger normalt i sin fysiska utveckling.
Neo visar vart lampan är om man frågar honom och han älskar att ge mig och Tobias hans napp, han stoppar in nappen i våra munnar och sen gapskrattar han. Lättroad kille, haha. Han vill helst äta av min mat och är inte alls förtjust av bebismat längre. Men han kan vara nöjd om han får lite majs, ärtor eller liknande att tugga på tillsammans med hans egna mat.
Neo stoppar nästan aldrig något utom hans napp i munnen, napp och bitring är det som gäller.
En utav de sötaste sakerna med honom är när han ligger ner och gapskrattar för då kan man se alla hans 6 tänder som har kommit fram ganska mycket nu, de är så himla söta! Det var svårt att tänka sig honom med tänder innan de ploppade fram men nu kan jag inte tänka mig honom utan dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar