Magen vecka 31 (30+1)

Så här ser magen ut idag, rund och go!

Tänkte göra en sån här veckouppdatering också med info hämtad ifrån vårdguiden, sen skriva lite om mina egna tankar om graviditeten just nu.

Bebisen

Barnet är nu cirka 40 centimeter långt från huvud till fot. Nu börjar det närma sig födelselängden. Många har redan hår på huvudet som kan ha vuxit upp till två centimeter. Barnet kan ha lagt sig tillrätta med huvudet nedåt men det är inte säkert. För förstföderskor fixeras den delen av fostret som kommer först i bäckeningången ofta tidigare än för dem som fött barn tidigare. Hos de sistnämnda kan föregående fosterdel vara rörligt ända tills förlossningen startar.

Vikt 1 800 gram.

Egna tankar

Varje dag får jag massvis med starka revbenssparkar och han trycker sig ut ibland så att det blir en stor knöl på magen och då putar den ut just där mycket mer så jag får en helt sned mage. Det ser väldigt lustigt ut faktiskt. Sen så tror jag att han har vänt sig nedåt, då jag i flera dagar enbart fått sparkar mot revbenen, och det har börjat trycka mer nedåt och jag har dessutom fått lite lättare för att äta. Ska nog fråga min barnmorska om hon kan känna efter om jag har rätt. 

Mamma

Din lungkapacitet har ökat från 500 till 800 kubikcentimeter luft per andetag. Det behövs både för barnet och för dig själv. Den ansträngning det innebär att vara gravid kan göra dig andfådd. Bebisen fyller upp större delen av magen. Det kan kännas trångt och tungt. Många kvinnor samlar på sig vatten. Om dina ben är svullna och känns tunga kan du prova med stödstrumpor. Det kan också hjälpa att ligga eller halvsitta med benen i högläge. Tala med din barnmorska eller hör efter på apoteket. Har du börjat tänka på förlossningen? Känns det bra, roligt, spännande, ångestframkallande, häftigt? Prata med din familj och dina vänner. Din barnmorska finns också där för att reda ut begrepp och lyssna till dina tankar.

Egna tankar
Det börjar bli påfrestande på kroppen att vara gravid, jag är tung, blir andfådd av allt jag gör, kissnödig hela tiden, kan knappt sova ordentligt. Men det värsta är nog det här med sömnen, jag vaknar varje gång jag vill vända mig, måste kissa flera gånger varje natt och känner mig aldrig utvilad. Men det kanske är för att förbereda för den tid som kommer. Foglossningen lider jag med varje dag också, vissa dagar är den så illa att jag knappt kan röra mig medan andra dagar så är den knappt märkbar. Men jag älskar att vara gravid, för pyskiskt så är det det mest underbara som hänt mig sen så är magen vacker också, det är bara allt annat fysiskt med kroppen som är lite trist, men men, jag får iallafall träffa mitt barn snart!

Vår dag

Idag har vi hunnit med mycket minsann!

Började dagen med att gå upp vid 8-9 tiden, Tobias tog hand om disken då och duschade medan jag låg slö och utmattad kvar i sängen och hade ont i hela kroppen. Sen så bäddade vi sängen och gick och åt frukost, min bestod av ett äpple, jag är extremt dålig på att äta frukost...

Sen så hämtade min syster upp oss och vi åkte till stället där våran föräldragrupp hålls, för där är även ett babycafé, som man får gå till med sina barn så dom får leka lite. Så hon hade med sig sin dotter Sigrid och hon fick leka för fullt, medan vi satt och lyssnade när vår barnmorska pratade om amning och livet efter förlossningen. Det har varit riktigt kul med föräldragrupp, vi har dock inte lärt oss så mycket då jag är ett kontrollfreak och läser på om allt in i minsta detalj och jag har berättat om allt för Tobias, så det mesta visste vi om men det är riktigt kul ändå och jag kommer nog sakna dom här torsdagarna.

Sen så böt vi även vecka idag, det glömde jag nämna, är nu i vecka 31 (30+0), det är ganska kul att det bara är 10 veckor kvar till BF-datumet. 10 veckor känns ju inte allt för avlägset iallafall.

När vi kom hem så började vi med maten, det blev en god pastagratäng. Resten av eftermiddagen och kvällen ägnades först åt skolarbete men även så påbörjade vi renoveringen av köket för andra gången. Vi gjorde köket i vintras, men extremt slarvigt och sen så var vi inte nöjda med färgen så nu ska vi måla om luckor och skåp från vita till mörkgrå, byta knoppar och tapetsera en fondvägg för att få bort lite av det vita, vi hade tidigare enbart vitt så det blir nog bra när det är färdigt.

Nu väntar vi med fortsättningen av renoveringen till imorgon eftermiddag, för nu ska skolarbeten skrivas.

Vad jag saknar / längtar efter

Graviditet i all ära, jag älskar att bära på mitt barn och skulle inte vilja ha det på något annat sätt, men graviditeten sätter lätt sina spår och jag längtar tills vårat lilla barn kommer ut nu.

Det här längtar jag efter / saknar

• Kunna klippa mina tånaglar / måla dom
• Slippa alla strior som jag fått på lår/rumpa/mage
• Bli av med foglossningen och alla smärtor i rygg och bäcken
• Kunna äta vad jag vill utan att behöva läsa på varenda etikett
• Slippa ha på mig enorma bhar och få tillbaka min vanliga storlek
• Bli av med vattnet som ibland samlar sig i fötterna/vaderna
• Kunna äta mat utan att bli mätt efter första tuggan
• Inte behöva få en massa cravings hela tiden
• Ha på mig mina vanliga kläder

Det är cirka 10 veckor kvar tills förlossningen så jag har alltså bara en fjärdedel av graviditeten kvar, det känns iallafall rätt bra. :)

Vecka 30 (29+0)

Här kommer veckans magbild då :) den börjar bli riktigt stor. I måndags var vi hos barnmorskan på kontroll och där såg allt bra ut. Kan också berätta att hans rörelser blir mer och mer kraftiga och han har några gånger sparkat mig så hårt på revbenen att jag blivit öm. Älskar min lilla skrutt!

Ingen bild

Jag tänkte för ett tag sen "undrar om man ska ta en bild på sig själv så ni får se hur jag ser ut" men ångrade mig snabbt efter jag insåg hur jag egentligen såg ut. Jag har inte borstat håret idag ens en gång. Men hela grejen med det här är egentligen löjlig. När jag går ut och handlar till exempel så tar jag på mig fina kläder, fixar håret, sminkar mig, sprutar parfym och tuggar tuggummi. Medan Tobias får se mig under mina värsta ögonblick, dagar jag inte orkat tvätta bort gårdagens smink, oduschad, rufsigt hår, och odräglig. Men även de stunder när jag är sjuk, spyr i hinkar, snorar ner näsdukar och liknande. Han ser mig under alla dessa stunder och vill helt otroligt fortfarande ha mig.

Jag tror inte att jag behöver vara orolig för förlossningen. Även om det antagligen kommer vara en utav mina mindre charmiga stunder, så vet jag att han kommer se förbi det, för han älskar mig helt otroligt för den jag är.

Så himla trött

Nej nu får det vara nog!!

Jag har försökt och kämpat med att få komma igång med min utbildning, jag skriver mejl och går på möten, allt för att få det fixat. Men nej! Jag blir varken kontaktad av skolan eller av syven som sa att hon skulle skicka hem en studieplan till mig som jag skulle skicka till csn. Jag blir verkligen så himla trött på att bli behandlad som något katten släpat in.... Ska jag behöva göra allt själv och tjata för att få gå i skolan, nej, jag tycker fan inte att det borde vara så!

Jag skulle börjat med mina studier förra måndagen det kom jag och syven fram till när jag var på möte med henne en vecka innan det. Men när den måndagen kom och jag fortfarande inte hört ett ljud, så mejlade jag och frågade vad som egentligen händer. Jag fick som svar att jag inte skulle oroa mig, de skulle kontakta mig. Men hur lång tid kan det ta att kontakta någon? Ska det ta mer än 2 veckor? Det tycker iallafall inte jag att det låter rimligt.

Jag har bara blivit illa behandlad sen jag tog kontakt med syven här på orten första gången. Hon har nekat mig att ta studenten, skickat mig till fel utbildningar så jag senare har behövt byta igen, och hon har kallat mig dum, inte rakt ut, men hon har menat att jag är för osmart. Hon tror att jag är efterbliven för att jag har adhd, nämligen. Vilket är helt sjukt eftersom jag är högfungerande, vilket innebär att jag är smartare än den normala människan. Jag är fan inte efterbliven iallafall.

Jag är så himla trött på att bli behandlad på det här sättet, och blir det inte ändring snart så får jag väl gå vidare med det till högre makter.

Uppdatering

Jag är faktiskt lite grinig och sur. Det var egentligen planerat att vi skulle ta en tur till Ullared nu under hösten, nån gång i sep-okt, men det verkar som att det inte blir så.... Vi har ingen som vill följa med oss längre tydligen.... Och det är rätt surt. Hoppas vi kan komma dit på något annat sätt, jag vägrar att åka buss i flertalet timmar....

Här flyter livet på iallafall. Lillen sparkar, bökar runt och hickar dagarna i ända. Tobias jobbar en hel del. Jag går just nu som hemmafru, då min utbildning fortfarande inte kontaktat mig... Så jag håller hemmet rent, försöker rusta lite, vi har lite målning kvar innan lägenheten blir i det skick vi vill ha den. Så det enda jag gör just nu är att diska, städa och måla. Men det är i stort sett vad min rygg klarar av med foglossningen från helvetet. Sen så spenderar jag så mycket tid jag kan med min familj, är så himla glad för att jag har dom, hur skulle jag klara mig annars? Jag har nog världens bästa familj, enligt mig iallafall :)

Vi var på Oxhälja, en av nordens/europas?`största marknader, igår. Det var trevligt, vi köpte inte något speciellt. Fick bli en liten julgran/bordslampa, som vi ska ha till vintern, jag blev så otroligt kär i den så vi var tvungna att ha den! haha

Snart ska vi hem till mina föräldrar och bli bjudna på porterstek, mums va gott!!!