torsdag 1 november 2012

Hur var det nu? Del 1.

Jag tänker att ni som läser bloggen kanske är lite intresserade av en lite mer detaljerad inblick i mitt och Tobias liv, så jag tänkte berätta lite om vårat förflutna, vår nutid och vår framtid.

Våran historia börjar den åttonde augusti 2008, 08/08 - 2008 alltså. Jag hade nyss fyllt 16 och Tobias var ännu 15.

Vi var på en slags festival i Örebro både han och jag. Jag var där med mina vänner och han med sina. Första gången vi fick syn på varandra var redan tidigt den första dagen. Strax efter att eventet öppnat så skulle man bege sig till det som kallas för "sovsal" för att packa upp sin madrass/sovsäck och liknande.
Jag satt därinne och blåste upp min lilla madrass med några nyfunna vänner som jag hade valt att lägga min madrass vid. Snart får jag syn på en kille som har med sig den största madrassen i hela sovsalen, han sitter vid ett eluttag och blåser upp sin madrass, när han är färdig med det så börjar han gå tvärs över salen. En av mina nyfunna vänner får då för sig att den här killen är någon annan som hon känner och föreslår att han ska placera sin madrass vid oss. Han gör då det, precis brevid min, så jag hamnar vid fotänden på hans. Redan då märker jag att det bubblar inom mig, men än dröjer det ett tag innan vi finner varandra.

Resten av dagen blev väldigt kaotisk för min del, en hel del tid spenderade jag helt ensam då jag kände mig vilsen på den här platsen. Jag spenderade tillochmed några timmar mitt på dagen till att försöka sova, vilket var omöjligt då det både var ljust, jag var inte det minsta trött och det var fullt med liv och rörelse överallt omkring mig.

Runt klockan sju tror jag klockan var så gick jag ut från sovsalen och ställde mig vid dörren ut för att kolla på människorna utanför. Vid en trappa några meter bort så sitter ett gäng med några killar och en tjej, jag la inte speciellt mycket märke till dem, mest eftersom killen från tidigare satt med där och jag var väldigt blyg.
Efter jag stått där en stund så säger plötsligt den där killen "Hej" väldigt glatt till mig. Jag blir helt förvånad, vänder mig mot de som sitter på trappen och säger inte ett ljud. Han fortsätter genom att fråga vad jag heter, mitt svar på det blir "öhm......öh....." och en jävlig massa mer punkter då jag var helt förstummad, men efter ett tag lyckas jag klämma fram med mitt namn och jag får då veta att han som jag trånat efter hela dagen heter Tobias.

Det klickade ganska direkt mellan mig och Tobias. Hela kvällen försökte han flörta med mig, vilket nog inte är lätt eftersom jag blev så himla blyg. Men vi spenderade resten av helgen tillsammans oskiljaktiga, och det är väl det vi varit sen dess.

Vi tvekade mycket efter den här helgen på om vi verkligen skulle bli ett par, då han bodde i Stockholm och jag bodde här ute på landsbygden 8 mil norr om Örebro. Så vi valde att avvakta och lära känna varandra lite bättre innan vi tog något beslut.

Men två månader senare efter att ha pratat timtals varje dag på telefon och över internet så var vi säkra på att vi ville ta chansen och prova ett distansförhållande.

Det här blev då del 1 på det här. Tänkte då och då lägga upp lite sån här information tills jag känner mig nöjd med resultatet (när det inte finns så mycket mer att berätta). Nästa del kommer handla om vårat förhållande fram till idag. Hur vi klarade att ha ett distansförhållande, när vi flyttade ihop och lite sådant. Det här blev lite som en inledning och även en förklaring för er som inte vet hur jag och Tobias träffades.

2 kommentarer:

  1. Hehe tycker det är rätt så komiskt hur mycket lika vi har det. Jag och Pontus träffades först på ett läger i Älmhult men då la vi inte så mycket märke åt varandra, året efter åkte vi skåningar buss upp med smålänningarna och då satt jag med en från kalmar och Pontus satt hela tiden på andra sidan gången och tittade på oss haha. Efter det pratatde vi massor och efter 2 månaders snacka bestämde vi oss för att prova. vi hade distansförhållande i över ett år innan han flyttade ner till mina föräldrar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha det är ju löjligt hur mycket vi har gemensamt!!

      Radera