Att bli mamma är precis som jag hade tänkt att det skulle vara fast nästan enklare. Vi har nästan bara goda stunder tillsammans som en familj och de få gånger det är lite skrik eller gnäll från lilleman så tar vi oss igenom det. Även om mamman behöver fälla några tårar. Jag är aldrig arg på Neo, har aldrig varit det. Förstår inte hur man skulle kunna vara arg på sitt lilla barn som inte förstår vad det gör.
Jag har ju varit väldigt mycket barnvakt i fem-sex år så jag har ju stor barnvana och det har man ju stor nytta av när man blir förälder, men jag tror att det ligger i blodet det mesta. Alla är ju menade att göra något med sina liv och jag är en sån som är menad att vara mamma.
Mitt liv kretsar kring Neo och jag skulle inte vilja ändra på något. Nu har jag kommit till ett stadie när jag är redo att låta Neo vara ifrån mig korta stunder och det känns faktiskt riktigt bra.
Varje dag med min fantastiska son är underbar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar